Möbeltillverkning i Lindome socken
Möbeltillverkning i Lindome socken, den nordhalländska socknen mellan Göteborg och Kungsbacka, har pågått sedan 1600-talet. I de små byarna tillverkades möbler, ofta som en sidosyssla vid sidan av lantbruk och biodling[1]. Mest känd av Lindomemöblerna blev göteborgsstolen.
Historik och orsaker
Lindome är kanske mest känt för sin möbelproduktion under 1800-talet till tidiga 1900-talet. Vid den tiden skedde tillverkning av göteborgsstolen – en liten länstol – och andra möbler i större skala, bland annat på beställning av borgarna i Göteborg. Göteborgstolen producerades i mahogny. För övriga möbler var västsvensk björk vanligt möbelträ, och stilarna varierade enligt tidens moden, från Fredrik I:s tid, över rokoko (som i göteborgsstolens ofta svängda ben) och kinesisk påverkan, via nyklassicism och gustaviansk stil.[2] Efter att Sundsvall 1888 brunnit ner, skulle enligt uppgift hela vagnslaster med nya möbler från Lindome ha gått iväg mot norr[3].
Anledningen till möbelproduktionen i Lindome kan sökas i dels det magra jordbruket (möbelproduktion var för många en nödvändig bisyssla på vintern), dels i tillgång till virke, samt avsättningsmöjligheter i Göteborg. Det berättas hur man till fots transporterade varorna, för försäljning runt Järntorget.
Möbelproduktionen i Lindome var hela tiden på hantverksbasis, och man kunde i slutet av 1800-talet inte konkurrera med den ny fabriksgjorda tillverkningen (bland annat i Småland). Produktionen av stolar och andra möbler fortsatte dock på enstaka ställen i socknen under hela 1900-talet[3].
De olika gårdarnas möbler
De olika gårdarna och byarna i socknen tillverkade olika slags möbler. Här är en ungefärlig fördelning område för område[4]:
- Inseros – lådmöbler, chiffonjéer och byråar
- Skålgärde – lådmöbler
- Ranered, Skräppholmen – sängar
- Djupedala – femlådiga skrivbord
- Hällesåker – lådmöbler, skrivbord, kommoder
- Greggered – sängar, byråar, stolar, skrivbord
- Holmen – femlådiga skrivbord
- Knipered – stolar
- Skår – stolar
- Dvärred – stoppsoffor (även smide av liar och skäror)
- Anderstorp – stoppsoffor och skrivbord (många arbetade i bomullsspinneriet)
- Torvmossared – lådmöbler
- Tommered – byråar
- Gårda nr 1 – byråar (tidigare spinnrockar)
- Strekered – byråar och stolar
- Hassungared – soffor, stolar, bord
- Kättered – stolar (även byråar)
- Sintorp – bord (tidigare sängar och soffor)
- Gårda vid kyrkan – sängar (mest svängda flygelsängar)
- Gårda vid Älvsåkersgränsen – byråar, stoppsoffor
- Berget – (tidigare spinnrockar)
- Lindomeby – byråar och stolar (tidigare bord), spinnrockar
- Rantorp – stolar, gungstolar
- Gastorp – stolar, gungstolar
- Ingemantorp, Fågelsten och gårdarna västerut (Skogtorpa rote) – stolar
Således skedde endast (vad gäller avsalu) tillverkning av stolar i Skogtorpa-hemmanen längst i väster i socknen. Det långa avståndet och det dåliga vägnätet var en av orsakerna.[källa behövs]
Se även
Referenser
Noter
Källor
- Pettersson, Astrid; Tornehed, Stig (1980). Karlarna hövla, kvinnorna polera: möten med Lindomebygden. Stockholm: LT. Libris 8350363. ISBN 91-36-01422-2
- Martinius, Birgitta (2012). Stolar från Lindome: 1740 till 1850. ICA Bokförlag/Mölndals stadsmuseum. ISBN 978-91-534-3901-1
- Sandklef, Albert (1936): "Om biskötseln i Halland före år 1800." i Hallands läns biodlareförbund 1911-1936, [omsl:] Minnesskrift, Halmstad, s 3-14.
Vidare läsning
- Öhnander, Bengt A. (1997). Göteborg berättar om igen. Göteborg: Tre böcker. sid. 14-16. Libris 7592985. ISBN 9170293260
Externa länkar
- Lindomehembygdsgille.nu – Lindomesnickeri
